En ny konflikt skulle betraktas som ett världskrig om den uppfyller flera centrala kriterier – det finns ingen officiell juridisk definition, men historiskt och i internationell analys brukar följande aspekter användas:

1. Global omfattning

• Flera stormakter är involverade i direkt väpnad konflikt (t.ex. USA, Kina, Ryssland, EU-länder).
• Stridigheter på flera kontinenter eller i flera världsdelar – inte bara en regional konflikt.

2. Koalitioner och allianser

• Länder är indragna genom formella försvarsallianser, t.ex. NATO:s artikel 5, eller andra ömsesidiga säkerhetsavtal.
• Två eller fler block av länder utkristalliseras – t.ex. en västlig allians mot en motstående koalition.

3. Storskalig mobilisering

• Massiva mobiliseringar av militär, ekonomi och civilsamhälle.
• Krigsindustri och total krigsansträngning: påverkar hela samhällen, inte bara militären.

4. Hög intensitet och dödlighet

• Hundratusentals eller miljontals döda, inklusive civila.
• Långvariga strider, ofta med flera slagfält och fronter.

5. Teknologi och vapenanvändning

• Användning av modern krigföring, inklusive cyberkrig, satellitkrigföring, kanske till och med kärnvapenhot eller användning.
• Eventuell användning av massförstörelsevapen skulle snabbt eskalera en konflikt till världskrigsnivå.

När vet man att det är ett världskrig?

Det brukar inte deklareras officiellt som “världskrig” i realtid. Beteckningen kommer ofta i efterhand, när omfattningen och konsekvenserna blivit tydliga. Men tecken på att världen står på tröskeln kan inkludera:

• Ett storkrig mellan två stormakter sprider sig till fler länder.
• NATO eller motsvarande stora allianser blir direkt involverade.
• Flera öppna fronter på olika kontinenter.
• Fientligheter börjar påverka den globala ekonomin kraftigt (t.ex. globala transporter, råvaruflöden, livsmedel).

Här är några realistiska scenarier 2025 som – om de eskalerar – skulle kunna utlösa ett nytt världskrig enligt ovanstående definition. Dessa bygger på verkliga spänningar i världen idag och hur de kan kopplas samman.

---

1. Taiwan – Kinas invasion och USA:s svar

• Scenario: Kina försöker ta Taiwan med militärmakt. USA ingriper militärt, enligt sin informella garanti att försvara Taiwan.

• Eskalering: Japan, Australien och Filippinerna (alla nära allierade med USA) dras in. Kina svarar med attacker mot amerikanska baser i Asien.

• Resultat: NATO-länder ger stöd till USA, medan Ryssland och Nordkorea stödjer Kina. Krig utbryter på flera fronter: Östasien, cyberattacker globalt, blockader i Sydkinesiska havet och eventuellt kärnvapenhot.

2. Ryssland vs NATO – Baltikum eller Polen

• Scenario: Ryssland attackerar ett baltiskt land (Estland, Lettland, Litauen) för att “neutralisera NATO-hotet”.

• Eskalering: NATO:s artikel 5 aktiveras – ett angrepp på en är ett angrepp på alla. Fullskalig militär konfrontation mellan NATO och Ryssland.

• Resultat: Europa blir ett huvudslagfält. USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike och Tyskland mobiliserar. Ryssland svarar med att öppna en andra front genom Belarus och eventuellt hybridattacker mot andra NATO-länder.

3. Mellanöstern – Iran, Israel och stormakterna

• Scenario: Iran utvecklar kärnvapen, vilket Israel ser som ett existentiellt hot och bombar iranska anläggningar. Iran svarar med attacker via sina allierade: Hizbollah, Houthier, m.fl.

• Eskalering: USA stöder Israel; Ryssland och Kina uttrycker stöd för Iran. Persiska viken blockeras. Oljepriser skjuter i höjden.

• Resultat: Kriget sprider sig genom proxykonflikter i Irak, Syrien, Jemen, Libanon – samtidigt som cyberattacker slår mot västvärlden. Indien och Pakistan dras in.

4. Storskaligt cyberkrig + AI-kollaps

• Scenario: En stormakt genomför ett massivt cyberangrepp mot en annan – slår ut elnät, bankväsende, sjukvård. Detta ses som en krigsförklaring.

• Eskalering: Länder börjar angripa varandras infrastruktur fysiskt för att slå ut cyberkapacitet. Satellitnätverk slås ut. Misstolkningar leder till militära motattacker.

• Resultat: Osäkerhet kring vad som är en “första attack” (t.ex. AI-system feltolkar signaler) leder till att parter mobiliserar och slår till före motståndaren hinner.

5. Olycka eller felbedömning med kärnvapen

• Scenario: Ett flygplan eller en missil av misstag passerar gränsen till ett annat lands luftrum. Automatisk försvarsteknologi tror att ett kärnvapenangrepp är på väg.

• Eskalering: En part svarar med verkliga attacker. Kärnvapenskräck sprider sig, fler länder går in i försvarsläge.

• Resultat: Även utan full kärnvapenkonflikt kan detta leda till att hela världen väljer sida i ett nytt kallt krig som snabbt blir varmt.

---

Här följer ett realistiskt och steg-för-steg-scenario utifrån Scenario 3: Mellanöstern – Iran, Israel och stormakterna. Händelserna är påhittade men bygger på verkliga aktörer, kapaciteter och nuvarande geopolitiska spänningar (läget 2025)

Scenario 3: Mellanöstern – Iran, Israel och stormakterna

• Scenario: Iran utvecklar kärnvapen, vilket Israel ser som ett existentiellt hot och bombar iranska anläggningar. Iran svarar med attacker via sina allierade: Hizbollah, Houthier, m.fl.

• Eskalering: USA stöder Israel; Ryssland och Kina uttrycker stöd för Iran. Persiska viken blockeras. Oljepriser skjuter i höjden.

• Resultat: Kriget sprider sig genom proxykonflikter i Irak, Syrien, Jemen, Libanon – samtidigt som cyberattacker slår mot västvärlden. Indien och Pakistan dras in.

Dag-för-dag-simulering: Mellanösternkonflikten som startar ett världskrig

Dag 1 – Detonation i Natanz

• Den 12 juli 2025 slår Israel till med ett precisionsanfall mot Irans kärnteknikanläggning i Natanz.
• Drönare och cybersabotage används för att förstöra centrifuger.
• Israel erkänner inte attacken officiellt, men iranska medier visar förödelsen.

Dag 2 – Irans svar

• Iran beskyller Israel och lovar hämnd.
• Hizbollah inleder raketbeskjutning mot norra Israel från Libanon.
• Houthi-rebeller i Jemen attackerar saudiska oljeanläggningar i Abqaiq och Ras Tanura.

Dag 3 – USA ger sitt stöd

• USA:s president ger “fullt stöd” till Israel och sänder hangarfartyget USS Nimitz till östra Medelhavet.
• Iran hotar att blockera Hormuzsundet, där 20% av världens olja passerar.

Dag 5 – Cyberattacker och gasprischock

• Iran inleder en koordinerad cyberattack mot banker och elnät i Tel Aviv och Dubai.
• Israel svarar med att slå ut iranska satellitkommunikationer.
• Oljan stiger till $180/fat. Elpriserna i Europa fördubblas över natten.

Dag 7 – Regionalt krig

• Israel attackerar mål i Damaskus och Beirut.
• Iran skjuter ballistiska missiler mot israeliska mål.
• Irak och Syrien blir ofrivilliga slagfält.
• Turkiet och Egypten fördömer Israel men mobiliserar sina styrkor vid gränserna.

Vecka 2–3 – Internationell upptrappning

Dag 10–14 – USA och Ryssland tar ställning

• USA börjar bombflygningar över Irak och Syrien för att slå ut iranska försörjningslinjer.
• Ryssland skickar S-500 luftvärnssystem till Iran och meddelar att attack mot dessa ses som “röd linje”.
• Kina kräver vapenvila men skickar tyst satellitstöd till Iran.

Dag 17 – NATO i gungning

• Missiler slår av misstag ner i Cypern (ett EU-land).
• Grekland kräver NATO-åtgärder.
• Frankrike skickar krigsfartyg till östra Medelhavet.

Månad 2 – Världskrigets tröskel

Dag 30 – Hormuz blockeras

• Iran minerar Hormuzsundet.
• Fartyg från USA, Storbritannien och Frankrike sänks.
• Oljetransporter upphör helt. Globala börser kraschar.

Dag 33 – Koalitioner formas

• En koalition ledd av USA, Israel, Saudiarabien, Storbritannien och Frankrike går in i full militär operation.
• Iran, med stöd av Ryssland och kinesiska leveranser, aktiverar ett cyber- och rymdkrigsprogram.
• Indien, med stora oljeintressen, tvingas välja sida men splittras internt.

Dag 45 – Tröskeln överskrids

• Ett israeliskt flygplan skjuts ner av ett ryskt luftvärn i Iran.
• USA svarar med att slå ut en bas med rysk personal.
• Ryssland deklarerar att USA “nu är i direkt krig med Ryssland”.
• Kina tar kontroll över delar av Sydkinesiska havet “för att skydda sina resurser” – Filippinerna aktiverar sitt försvarsfördrag med USA.

Dag 60 – Det nya världskriget är ett faktum

• NATO mobiliserar fullt.
• Ryssland öppnar en ny front i östra Ukraina och hotar Baltikum.
• Kina hotar Taiwan och USA tvingas sprida sina styrkor.
• Cyberattacker slår ut elnät i Tyskland, Japan och delar av USA.
• FN är förlamat – stormakterna blockerar varandras resolutioner.

Månad 3 – Kriget når hemmaplan

Dag 75–90 – Civilsamhället drabbas

• Flera större städer i världen – t.ex. Frankfurt, Singapore, Tel Aviv, Riyadh, New York – upplever störningar i vatten, el, mobilnät och banktjänster.
• Massiva cyberattacker har förstört digital infrastruktur. Sjukhus tvingas övergå till papper och nöddrift.
• Matpriser stiger dramatiskt. FN varnar för global svält i utvecklingsländer.

Dag 100 – Civila mål blir legitima

• Iranska drönare attackerar en marknad i Haifa – över 120 civila döda.
• Israel svarar med att slå ut en hel stadsdel i Teheran där man misstänker att iranska Quds-styrkor gömmer sig.
• I Europa sker de första terrorattackerna i krigets namn – Bryssel och Berlin drabbas.

Månad 4 – Ekonomier kollapsar

Dag 110–130 – Världsekonomin i fritt fall

• Världsbanken och IMF stänger tillgången till krediter för flera nationer.
• Börserna i London, Tokyo och Frankfurt fryser handeln i perioder. Rubeln och rialen är värdelösa.
• En digital valuta-”blackout” gör att miljoner människor inte kommer åt sina besparingar.
• Sverige, Kanada och Schweiz försöker vara neutrala men påverkas ändå starkt ekonomiskt och humanitärt.

Dag 135 – Digitala uppror

• Hacktivistgrupper som Anonymous, GhostSec och kinesiska nationalistgrupper förklarar “digitalt krig”.
• AI-modeller används för att manipulera information – nyhetsflöden är fyllda med falska videor, deepfakes och propaganda.
• Tilliten till medier och regeringar rasar i västvärlden.

Månad 5 – Diplomatiska kollapser och brutna röda linjer

Dag 150 – FN:s sista möte

• Ett extrainsatt möte i FN:s säkerhetsråd spårar ur efter att USA:s och Rysslands representanter lämnar rummet.
• En kärnvapenincident inträffar nära Pakistan – en missiltest går fel och utlöser larm i Indien.
• Israel rustar upp sina kärnstridsspetsar offentligt – första gången sedan 1970-talet.

Dag 160 – “Kalla fingret från Gud”

• En liten kärnvapenladdning (taktiskt vapen) detonerar i öknen i södra Iran – meddelas som “avskräckande test”.
• Ryssland svarar med att mobilisera sina taktiska kärnvapen i Kaliningrad.
• Civila över hela Europa och Mellanöstern börjar hamstra jodtabletter och bunkra vatten.

Månad 6 – Kärnvapenhotet konkretiseras

Dag 170–180 – Det ofattbara kommer nära

• USA sätter alla sina kärnvapensubåtar i beredskap.
• Kina varnar: “Om amerikansk trupp landstiger i Taiwan under detta krig, är vi redo att svara kärnvapenmässigt”.
• Sverige, Finland och Schweiz erbjuder Genève som plats för samtal – men alla sidor misstänker att motparten bara vill vinna tid.

Hur ser vardagen ut för vanliga människor vid detta läge?

• I Mellanöstern har 8 miljoner människor tvingats på flykt. FN:s flyktingorgan UNHCR är överbelastat.
• I USA och EU är bensin ransonerad. Matkuponger återinförs i vissa länder.
• Miljontals unga människor i både väst och öst har mobiliserats till militärtjänst.
• Sociala medier är nedstängda eller kraftigt censurerade i större delen av världen.
• Förtroendet för regeringar är rekordlågt. Många ser privata nätverk, lokala samhällen och preppinggrupper som sina främsta trygghetsnät.

Sveriges roll i det nya världskriget (månad 1–6)

Militär och geopolitik

• Sverige är medlem i NATO sedan 2024. Det innebär att:
  • Sverige förbinder sig att försvara andra medlemsländer om de attackeras (t.ex. Baltikum, Polen).
  • Amerikansk och brittisk trupp förstärker Gotland, Skåne och Norrbotten.
  • Svenska Gripen-plan genomför patrullflygningar över Östersjön och Norge tillsammans med finska och danska stridsflyg.

Direkta hot

• Ryssland placerar Iskander-missiler i Kaliningrad och hotar “vedergällning” om Sverige tillåter NATO att använda sina baser för offensiva syften.
• Cyberattacker mot svenska myndigheter, banker och mediehus ökar kraftigt.
  • Transportstyrelsen, Swedbank och Region Stockholm blir tillfälligt nedslagna.
• Gotland får en symbolisk rysk attack med drönare mot ett militärt förråd – inga döda, men stor politisk effekt.

Ekonomi och arbetsliv

• Inflationen skenar: bensin över 40 kr/liter, elpriser 5–10 gånger högre än normalt vissa dagar.
• Många företag går i konkurs på grund av energikris, leveransproblem och osäkerhet.
• Arbetslösheten stiger snabbt – särskilt i exportberoende industrier (fordon, stål, teknik).
• Svenska börsen (OMXS30) tappar 60 % av sitt värde på 3 månader.

Vardagsliv

• Livsmedel: importerade varor som kaffe, ris, bananer, pasta, olivolja blir lyxprodukter. Mjölk, potatis, bröd och ärtor prioriteras i handeln.
• Ransonering: införs gradvis – först drivmedel, sedan vissa matvaror. Digitala matkuponger införs via BankID.
• Transport: tåg prioriteras för militärt och nödvändigt gods. Flygtrafiken minskar med 80 %.
• Elförbrukning: styrs centralt – vissa bostadsområden har “planerade nedsläckningar” några timmar per dygn.

Människor och samhälle

• Beredskapstänk ökar dramatiskt: vattendunkar, konserver och gasolkök tar slut i butiker.
• Skolor hålls öppna, men många skolor används som tillfälliga vårdcentraler eller flyktingboenden.
• Militärtjänstgöring återinförs bredare: även äldre värnpliktiga kallas in, inklusive kvinnor upp till 40 års ålder.
• Civilplikt aktiveras: vanliga medborgare kan beordras till sjukvård, transporter, eller matutdelning.

Politik och opinion

• Stor uppslutning kring samling – men också ökande polarisering och konspirationstro.
• Regeringen inrättar ett “krigsledningskansli” med särskilda befogenheter.
• Allmänna val skjuts upp i väntan på “stabilisering”.
• Vissa partier kräver att Sverige drar sig ur NATO – andra vill att Sverige ska bidra mer aktivt i Baltikum.

Flyktingmottagande och solidaritet

• Sverige tar emot över 200 000 flyktingar från Mellanöstern och Baltikum.
• Gymnastiksalar, konferenshotell och campingplatser omvandlas till boenden.
• Många svenskar öppnar sina hem – andra protesterar, särskilt i kommuner där resurserna är knappa.